Archive for the ‘Kvinnor’ Category

h1

Svanesjö

07 februari 2016

I höstas kunde jag bocka av ytterligare en sak från ”listan”. Sådant jag vill göra (minst) en gång i livet. Se Svansjön och då helst på Operan i Stockholm. Trollmormor Eva pratade om att det var något vi borde göra. Men det blev aldrig av innan hon dog. Nu har det gått mer än 30 år och jag hade fortfarande inte sett Svansjön. Jo på sätt och vis. Jag var faktiskt och såg en modern uppsättning på Göteborgsoperan för några år sedan. Benke Rydmans streetversion. Men nu ville jag ändå få se en något mer klassisk version, åtminstone vad gällde musiken. Det fick bli Mats Eks uppsättning på Stockholmsoperan. Nu har den också fått 30 år på nacken, men i alla fall. Inte helt klassisk, inga tåspetsskor och en del av svanarna var definitivt män. Men så vacker! Gripande! Jag vill se mer!

Jag och två trollungar gav oss dit en höstkväll. Skönt att ha dem med som stöd. För det fanns en och annan känsla i att äntligen genomföra detta.

Läckert var det! Mäktigt!

Och så glad jag var att få se just denna uppsättning! Rörelsespråket var sanslöst! Svanelikt! Svansjön!

I pausen hämtade vi andan med lite bubbel. Spansk cava i brist på italiensk prosecco, Helt okej det också.

Och tillsammans med oss fanns Trollmormor Eva!

 

IMG_0776

 
IMG_0775

Annonser
h1

Laleh – igen!

01 februari 2015

Stilla söndagseftermiddag och jag har sett på dokumentären om Laleh: Jag är inte beredd att dö än. Fortfarande så är nog Laleh min största idol. Jag vet faktiskt ingen annan artist som jag bara vill se, höra och uppleva inte minst live. Jo, så här på TV går bra det med. Återigen – Laleh är en enorm urkraft. Måtte vi få fortsätta att uppleva henne många gånger till. Och jag gillar skarpt hennes förhållningssätt till sin musik. Så länge hon producerar och skapar äger hon sin musik. Men när hon väl framför den får musiken ett fortsatt liv av oss som lyssnar och upplever den. Och då kan den ändra innebörd i våra tolkningar. Som när Some die young fick ett så stort symbolvärde efter Utöya i Norge. Hon kostar på att lyssna på, men det är det värt. Inte helt lättköpt. Inte alls. Men å så det berör. Så trollfamiljen, om ni nu läser detta – nästa gång hon har någon konsert i Sverige vill jag vara där. Bara en liten hint så där alldeles från mitt hjärta. Och jag vill gärna ha sällskap, även om jag kan uppleva alldeles själv. Laleh!!!

h1

Spets & broderi

24 september 2013

I helgen som gått var det åter dags för festival i den lilla medeltida staden. Nu handlade det inte om vin utan spets och broderi. Fili in Trama. Vad nu det betyder. Min italienska är inte strålande. Närmaste obefintlig. En koll i en ordbod ger inget tydligt besked, mer än att det handlar om inslag av tråd. Nog så rätt om det handlar om spetsar och broderier.

På fredagskvällen började man pimpa staden. Nu inte med vinklasar utan med spets. Fontänen på piazzan pimpades med sidenband, blomsterarrangemang och spets. I fönstren på alla små butiker, nåja, möjligen inte hos slaktaren, pyntades med spetsar, gamla foton av människor klädda i spets, och andra vackra föremål. Vit spets knöts om både det ena och det andra. Ett antal partytält sattes upp och under helgen har de varit fyllda av olika hantverkare, med inriktning mot spets och broderi. I en av stadsborgarna visade man, förutom spets och broderi, nysydda renässanskläder, vid sidan av en mäktig brudklänning i spets. I det garage, strax innanför en av stadsportarna, där en av vinodlarna stod förra helgen, hade nu en tämligen komplett sybehörsaffär tagit plats. Även annat hantverk visades fram som vävning, och stickning. Men mest spetsbroderier. Något som tydligen orten är känd för sedan urminnes tider.

Även andra kulturarrangemang utnyttjade en helg som denna. På flera ställen stod boklådor utställda, där man kunde ta en gratisbok och kanske lägga till en annan, färdigläst. Love story på italienska? Och på teatern gavs den lilla ”kammar-operan” Il Filosofo di Campagna. Två fullsatta föreställningar.

Nu ska ni ju inte tro att det ser ut just så här i denna lilla stad hela tiden. För en dag som idag, vardag efter helg, slumrar staden i sin vanliga vardagslunk. LIte turister finns kvar, som vi. Och livet går sin sin gilla gång.

IMG_5963

IMG_6038

IMG_5974

IMG_6033
IMG_5987

IMG_6019

IMG_6046

IMG_5920

IMG_5992

IMG_5971

IMG_5940

IMG_5925

IMG_6004

IMG_5930

IMG_0607

IMG_5995

 

h1

Myrten

10 augusti 2013

I mitt växthus står nu en myrten. Än så länge inte så stor. Välformad direkt från blomsteraffären. Det gör ingenting. Den kan få växa till sig ett tag. Till vintern får den nog flytta in eftersom den inte verkar tåla allt för isigt väder. Sånt som vi haft här vid västerhavet de senaste åren. Sedan ska den få växa till sig så att den bildar fina rankor och kvistar. Såna som kan användas i en trollunges frisyr eller så. Vid ett bra tillfälle. Tills dess ska jag vårda den väl. Med kärlek.

Och för en som inte kan er Kulla-Gulla eller på andra sätt är informerad om kulturarv får väl fundera på när det är bra tillfällen för myrten.

IMG_5274

h1

Måne

22 juli 2013

Vackraste måne ikväll. Trollskt, magiskt. Egentligen borde vi ner till havet och bada i månens sken. Om det inte vore att vi ska upp och jobba imorgon, tidigt. Så det får väl vänta. Men någon gång måste vi fånga tillfället. Inte precis carpe diem utan snarare carpe lunam (kan det heta så?)? Fullmånen lyser som var den av glas…

IMG_5035

h1

Pizza

19 juli 2013

Efter ett antal mer eller mindre misslyckade försök har vi igår lyckats få till suverän pizza på grillen. Visst, vi fick inköpa en inte helt billig pizzasten för att få till det men det var det värt. Så gott! Lagom gräddad, lagom knaprig, helt enkelt delikat! En av trollungarna kockade, med visst bistånd av oss andra. Tyvärr var inte alla hemma för att kunna få smaka denna gång, men vi lär äta det fler gånger. Det gav liksom mersmak. Så nu vet vi hur det går att göra den perfekta pizzan hemma utan att ha tillgång till en specialbyggd pizzaugn.

För övrigt fick vi till riktigt bra grillglöd utan en endaste man i sikte. Kvinnor kan!

IMG_5014

h1

Alla mammors dag idag

26 maj 2013

Dagligen susar det förbi tänkvärda ord och bilder inte minst på Facebook. Idag, på Mors Dag, dök dessa rader upp, om än i något kortare och omarbetad form:

……And there, with step so light and gay,
She polishes the sun by day
And lights the stars that shine at night
And keeps the moonbeams silvery bright…
For mothers really never die,
They just keep house up in the sky
And in the heaven home above
They wait to ‘welcome’ those they love.

Kvinnan som uppges ha skrivit dessa vackra ord heter Helen Steiner Rice, en amerikansk författare.

Tidigare har jag sparat några ord från Göran Tunström: Lite kärvare, men så från hjärtat:

När mammor dör, då förlorar man ett av väderstrecken.
Då förlorar man vartannat andetag.
Då förlorar man en glänta.
När mammor dör, växer det sly överallt.

På jobbet har jag en liten sentens från Lilla My, Tove Janssons styrkekvinna, om mammor som bara inte kan försvinna, utan finns någonstans i någon knut eller så. Nu vet jag inte om just Tove Jansson skrivit orden och inte heller kan jag citera dem korrekt. Men jag bär dem med mig.

Att fira Mors Dag när man som jag inte har någon mamma, är lite speciellt. Eller snarare, jag har ju haft en mamma, men nu är det mer än 28 år sedan hon levde färdigt. Hon skulle ”bara” resa lite före oss. Så var det. Åren går. Jag är äldre än vad hon var när hon hade levt färdigt. Inte har jag tänkt leva färdigt på ett bra tag heller, om jag får ha en synpunkt. Även om jag vet att det är bara livet här och nu vi kan förhålla oss till. Om morgondagen vet vi ack så lite. Kanske som tur är. Nu är nu!

Ja, inte tror jag att min mamma håller på att boa och pynta hemmet tills jag kommer. Hon hade absolut andra kvaliteter, men kanske inte just att städa. Och så här efter 28 år har jag fått lära mig själv att hålla slyn borta och andas alldeles på egen hand. Eller snarare. Vartefter har jag ju fått lära mig att ge vidare till nästa generation. I livets pärlband av mödrar.

Mors Dag idag. Fast lite tomt är det allt när det är nog faktiskt är första året som ingen av trollungarna är just här. Utan allt mer står på egna ben. Andas sina egna andetag. För det är ju just det som livet går ut på. Att livet har sin gilla gång.

Och själv är jag stolt att få vara en i raden av mammor. Så trollmamma jag är!