h1

Nyår & förväntan?

01 januari 2013

Åter en nyårsafton har passerat. Här är alla dagen-efter-trötta, oavsett vad de ägnat kvällen åt igår. Tyst är det i huset. Jag bläddrar mig genom inlägg och kommentarer på Facebook. En känsla av lättnad skymtar. Nu dröjer det ett helt år till det är nyårsafton igen.

För nyårsafton är så mycket mer än bara en milstolpe. När vi lämnar det gamla året bakom oss och tar sats på det nya året. Det är ofta så fullt av förväntan. Om hur man ska fira den perfekta nyårsaftonen. Vad man ska göra. Vilka man ska fira med. Vad det nya året kommer att innebära. Eller en känsla av att alla andra (ni vet, ALLA andra, utom möjligen….) har den perfekta nyårsfesten, kommer att möta det perfekta nya året, lämnar ett perfekt år bakom sig…

Och så vet vi att det egentligen inte är så. alla gånger, för alla andra. Visst, en hel del hamnar, av egen kraft, tradition eller genom andras försorg på trivsamma nyårsfester. En del säkrar rentav upp sina nyårskvällar långt i förväg, genom att cementera stabila traditioner. Så att man inte blir över nästa år. Andra tillbringar kvällen i sammanhang där förväntan vida överstiger verkligheten. För ännu andra var kvällen en alldeles vanlig kväll, kanske i den vanliga ensamheten. Återigen andra har fått tillbringa nyårsnatten i sammanhang man inte alls tänkt sig. Av en eller annan anledning. Och för ytterligare andra har nyårsnatten varit en tämligen vanlig, kanske något intensivare, jobbnatt.

För det är nog så, att det kan kännas mycket värre att sitta ensam en nyårsnatt än vilken annan kväll som helst på året. Eller att inte vara delaktig i någon fest, just på nyårsnatten, även om det är gott om fester både före och efter. Kanske bli tvungen att sitta hemma med uråldriga föräldrar till en stilla nyårssupé. Tonåringens fasa.

Nu är iallafall 2013 i gång. När vi vaknar upp efter nyårsdagens dvala är det dax för nya tag. Länge är det till nästa nyårsvånda. Så nu angriper jag raskt år 2013. Först genom att slå mig till ro i min fåtölj med mitt sticke i väntan på att familjen kanske vaknar till liv runt omkring mig.

Strax innanför tröskeln till 2013 – livet är här och nu! Varje dag, varje minut. Inte bara en endast kväll om året.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: