h1

Timmerminnen

02 februari 2012

Häromdagen gick jag förbi ett tåg fullt av timmer. Då väcktes ett gammalt barndomsminne till liv. Jag tillbringade en hel del somrar i västerdalarna i närheten av Västerdalälven. Där flottade man timmer, som skulle från skogarna ner mot sågverken. Även i ”vår” lilla å, Snöån, flottades det timmer ibland. Då var det inte helt okej att vara på eller alltför nära ån. Den vanligtvis stilla lilla ån var då full av timmerstockar som gled långsamt ner mot Dalälven, för att sedan fortsätta mot öster och de större orterna. Enligt Wikipedia upphörde timmerflottningen 1970, och mina somrar i Snöbyn upphörde väl strax efter det. Att forsla timmer på tåg eller med lastbil är nog mer praktiskt och effektivt. Allt ligger i ordning i räta fina högar. Timret som gled fram längs Dalälven tog ibland sina egna vägar, dansande fram där det blev strömt eller körde ihop sig i spretiga nystan så att någon flottare fick re upp det igen. Farligt! Men också mäktigare än dessa strömlinjeformade järnvägsvagnar.

Så här ungefär kunde det se ut i Dalälven när jag var liten. Snöån är ju mindre så där blev det inte riktigt lika mycket men ändå…

image

Timmertåg  längs västkusten en alldeles vanlig vintermorgon.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: