h1

Kultur!

03 juli 2011

Mer om teater. Teater är en bild, ett uttryck för en händelse, en åsikt, en berättelse, en saga, en fantasi. Med teater kan man göra det overkliga lite lagom verkligt. Så att man kan hantera det verkliga lite i taget. Samtidigt som man vet att just nu iallafall, är det ju bara på låtsas, en saga, teater! I fantasins värld kan man också få rymma ett litet tag från det som är tufft och svårt.

Teater är friskvård för själen! Teater behövs! På samma sätt som vi behöver all annan kultur. Ni vet, det som ofta anses trevligt att ha, men ingen riktigt vill bekosta. Det som ses som det där lilla extra. Som man kan skära ner på när plånboken tryter.

Tiljan, i Kålle Gunnarssons gestalt, i årets uppsättning av sommarteater i Falkenberg, Teatervinden, han vill så gärna ha sin teater kvar. Han skrotar runt på sin teatervind och vill inte, av hela sitt hjärta, att teatern ska läggas ner. Runt omkring i vrårna på vinden finns spår av gamla teateruppsättningar, som glittrar fram, så att vi tillsammans med honom kan minnas. I Astrid Lindgrens värld är det fullt av glädje och sorg, fantasi och realism. Med fantasin som sällskap får vi en möjlighet att se bortom ensamhet, död och fattigdom.

En tillvaron utan saga och fantasi så blir nog livet oerhört tungt emellanåt. Vart ska vi då ta vägen med det som inte alltid är så lätt att härda ut?

Visst det finns andra kulturyttringar än teater. Men i en kulturell mångfald behöver vi använda oss av olika perspektiv. För allt kan inte passa alla. Teater behövs, liksom böcker, musik, sång, dans, bild, miljö. Och det behövs både allvarlig finkultur och lättillgänglig folkkultur.

Och även en utåt sett så banal verksamhet som sommarteater i en skogsdunge i Falkenbergs utkant är viktig. Så i sommar kommer jag att tillåta mig att gråta en tår över den lille hostande Skorpan, känna styrkan när Sofia sjunger Törnrosdalens frihetssång, glädjas över att Rasmus får ett hem med en mamma och en pappa och att en fattig Abbe får flyga, njuta av Emils envishet och rumpnissarnas frågvishet, fångas av Lilla Gubbens underbara dans och förfasas över vuxnas trångsynthet, som hos Prussiluskan, borgmästarinnan eller kommunalrådet som vill sälja sin teater. Samtidigt är jag imponerad av och beundrar den enorma logisitiken som sker runtomkring. Hur två rangliga tonårskillar förvandlas, med hjälp av diverse teaterfigurer till Lilla Gubben i värsta Formel 1-anda. Hur alla får på sig rätt kläder vid rätt tillfälle och sedan efter föreställningen lyckas få tillbaka allt i rätt ordning på sin hängare eller låda. (De, som kanske alltid annars ser sitt golv som en horisontell garderob där man bara lämnar allt där man släppt det…) Hur en liten rumpnisse, eller en mini-Karlsson, eller en liten Ida, sitter hos en knekt i svart eller en rövare och tar igen sig till nästa insats.

Och sist, tyst stämma in med De hjältemodiga – ”Allting är ju möjligt med lite fantasi” !

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: