h1

Ensam är stark?

19 december 2009

När barn och ungdomar ska framträda i olika estetiska projekt kan man ha olika ingångsvinklar. Lyfta fram de individuella prestationerna och var och en får klara sig så gott det går – det individuella spåret. En annan möjlighet är att ha gruppen i fokus och plattform att stå på. På den plattformen kan sedan individuella prestationer sticka upp, men gruppen får också en chans att blomma.

Jag tror att vi måste anses som tämligen vana och rutinerade åskådare av olika estetiska projekt, inte minst musikaliska, genom åren. Utifrån detta måste jag säga att jag föredrar de projekt som utgår från det kollektiva. Det är oftast dessa projekt som bär och som även visar de mest ultimata individuella prestationerna också. Samtidigt som varje barn/ungdom som är delaktig blir betydelsefull, även om hon inte vågar eller har kapacitet att glänsa i solon.

Någon kan ju säga att vi talar i egen sak – men jag tror inte det. Våra barn har fått den gåvan att vara starka i musikaliska/estetiska sammanhang och många gånger skulle klara sig galant i soloprestationer. Men det är när vi får vara med om framträdanden som har kollektivet som grund som det ger en estetisk behållning.  Inte för att vi ska få se våra barn glänsa mot de andra utan för att det då blir en mer hel upplevelse. Ensam är INTE stark i dessa sammanhang. Det kanske gäller för vuxna, men absolut inte under de år man utvecklas.

Gruppeffekt innebär ofta att 1+1 är mer än 2. Tillsammans är vi starka. Vi stöttar varandra. När någon inte riktigt kommer ihåg eller vågar sjunga ut kanske någon annan gör det. Låt flera barn göra musik tillsammans, då kan även den som inte är så duktig på just det vara med och fylla en viktig roll med just sitt bidrag. Jag minns en gång en skolorkester från Holland. Där fanns en mängd instrument representerade, inte precis den ”normala” orkesteruppsättningen och en spelglädje som var enorm. Och det lät bra, riktigt bra. Där hade man låtit förutsättningarna bygga utförandet.

Andra gånger möter man framträdanden som har soloprestationen som syfte. Gruppens syfte är enbart att finnas till som kuliss, lite ljudbakgrund och utfyllnad.

Jämför med fotboll. Visst, enstaka fotbollsspelares prestation lyfter, men utan laget är fotboll faktiskt värdelöst. Tänk en ensam fotbollsspelare på plan, möjligen supportad av några statister i utkanterna. Så vinner man inga matcher, man blir nog inte ens tagen på allvar.

Jag ser fram emot att få fortsätta vara stolt åskådare till estetiska framföranden, med gruppen som grund och stötta.  Det är den kollektiva effekten som lyfter, ensam är INTE stark.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: